Återkomsten för de lärdas republik – Från Erasmus tills nu

Lyssna på storyn:

Återkomsten för de lärdas republik – Från Erasmus tills nu

Studier av Erasmus händer av Hans Holbein den yngre (1497/1498–1543)

Under renässansen vandrade akademiker och studenter mellan det växande antalet universitet. Detta kringströvande akademiska liv förekom ännu till viss del på 1800-talet, vilket Karl Kullberg vittnar om i boken ”En reseskildring från Europa 1842”. Där han längs sin väg genom Europa bland annat träffar några engelska vagabonder på bildningsresa sökandes engagerande lärmiljöer efter eget val. Allteftersom seklerna passerade övergavs likväl successivt detta mål och perspektiv. Detta var en utveckling från lärande som en personlig bildningsresa för att övergå till utbildning utifrån nationalstaternas krav. Särskilt från andra halvan av 1800-talet och framåt då målet var att bygga upp nationalstatens herravälde utifrån en kollektiv kunskapsbas.

Denna enhet, nationalstaten, kom under 1900-talet utvecklas till krigsmaskiner, både mot andra nationer och mot den egna befolkningen. Senare blev de också  välfärdsproducenter, vilket byggde en alldeles egen ideologi, en väldigt egensinning sådan.  I denna anda har utbildningens ekvation under de senaste 150-åren bestått i att nationalstaten har identifierat olika behov och sedan lokaliserat sina utbildningsresurser för att möta dessa behov. Nu lever vi i en tid då pendeln svänger tillbaka där 2000-talets ekvation består i en återkomst till renässansens gränslösa mobilitet, och en bildningsresa för den personliga- och den samhälliga utvecklingens skull. Detta visar bland annat en studie från British Council. Men den gränslösa mobiliteten innehåller idag ytterligare en dimension, nämligen lärande och kompetensutveckling i den digitala världen.

Fyra huvudtrender

Studien “The shape of things to come: higher education global trends and emerging opportunities to 2020” från British Council identifierar fyra huvudtrender i utvecklingen av högre utbildning fram till 2020.

1. Ökande studentmobilitet över nationsgränserna

2. Förekomsten av nya modeller för globala samarbeten i högre utbildning

3. Mönster i forskningsresultat och dess växande internationalisering

4. Kommersiella forskningsaktiviteter.

Resultatet visar en snabb tillväxt av internationellt mobila studenter med en ökning från 800 000 i mitten av 1970-talet till över 3.5 miljoner år 2009. Denna trend förväntas att förstärkas betydligt under de närmaste åren. Därutöver ingår i denna trend att Nobelpriset har oftare vunnits av forskare som arbetar i ett annat land än det de föddes i. Exempelvis mer än 60 procent av vinnarna år 2010 and 2011 hade studerat och/eller bedrivit forskning utanför landet de hade fötts i. Det är uppenbart att nya miljöer ger nya perspektiv och idéer för att uppnå de främsta innovationerna till förmån för mänskligheten. Detta är också en av grundpelarna som Alfred Nobel ansåg att priset skulle stödja. Och i denna anda tar nu också den nya versionen av de lärdas republik successivt form.

Erasmus återkomst

I novellsamlingen “Gränsfarare” är en av novellerna betitlad ”Nattfjärilen”. Här får läsaren möta Erasmus av Rotterdam, renässansmannen, och hans korrespondens med Martin Luther, den desillusionerade revolutionären. Och den följande utveckling som slutliga fick Renässansens på fall och att Europa åter hamnade i skuggan av demagogers maktanspråk. Idag,  så har Erasmus anda återvänt och denne man lånar sitt namn till ett av Europeiska Unionens studentutbytesprogram som etablerades 1987. Det var ungefär också då grunden för den nya gränslösa lärdas republik började byggas.

Renässansens humanism och akademiska vagabonder är för övrigt en av de främsta inspirationskällorna till att Gränsfarareserien föddes. Fler synnerligen intressanta böcker, både från då och nu, kommer att berika denna serie i framtiden.

______________

360 graders seriemagasin – interaktiv storytelling

 

Bookmark the permalink.

Comments are closed.